"Är du vimmelfotograf, eller fotar du bara som hobby?" Det var en fredag, fredagen innan lön faktiskt, som ett par kom fram till mig där jag satt i ett bås på Pithers och frågade detta, med en blandning av nyfikenhet, förväntan och en viss glimt av frånvaro (oglimt?). "Nej, det är bara en hobby sa jag". Så fort jag förklarat detta såg jag hur något besviket liksom fladdrade förbi i deras ansikten så jag lade snabbt till med "men, jag kan fota er ändå om ni vill?" De såg gladare, om än aningens mer frånvarande, ut och gick och satte sig i det andra båset. Jag tog några bilder där de plikttroget, men rätt så stelt, stirrade in i kameran. Efter ett tag tröttnade de nog på det och tittade på varandra istället. Jag tackade, visade en bild och gick därifrån. Och så verkade alla ganska nöjda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar